Renässansen - en återfödelse

I det tidigare inlägget kom jag in på begreppet renässansen. Jag talade om mitt intresse för renässansens arkitektur, men vad innebär renässansen? Renässansen härstammar från franskans renaissance, som betyder återfödelse. Men vad var det som föddes på nytt? Jo, antiken. Under renässansens glömdes många av medeltidens stränga ideal, som bland annat människosynen. Människan var inte mer än en del av Guds stora skapelse, och hennes plikt var att ägna sitt liv åt att tjäna honom. Detta var en följd av kristendomens spridning och allting från antiken sågs som hädiskt och glömdes bort, eller snarare förstördes. Under renässansen så uppstod ett nytt tänkande i staden Florens, belägen i Toscana i centrala Italien. Det var där renässansen kunde blomma fritt och sedan spridas över hela Italien, och efter renässansens seger i Italien så spreds den senare vidare till Europa. Detta nya tänkande förenade Europa och uppmuntrade befolkningen att det var dem som stod i centrum, ingen kyrka eller rik herre hade inte rättigheten att varken förtrycka, lura eller bestämma över dem. De var människor, kreativa människor, och med deras händer kunde de skapa det vackraste av alla ting. Och de hade framförallt rättigheter (det var under renässansen begreppet humanism började yttra sig).

Nu blev det lite förvirrande här. Låt oss gå tillbaka från början. När började renässansen? Det var inte så att renässansen uppstod över en dag. Det gjorde den definitivt inte. Det var en övergångsperiod, och förändringarna skedde långsamt. Men man brukar säga att den började under 1300-talet - det var då författare som Dante Alighieri, Giovanni Boccaccio och Francesco Petrarca alla var verksamma i Florens. Dock räknas Dante och Petrarca in som medeltidsförfattare, medan Boccaccio anses som den som inledde renässansen med den första novellen. Men Dante bidrog till det italienska skriftspråket, och Petrarca gav upphov till sonetter. Så de båda var något utöver de vanliga medeltidsförfattarna, men samtidigt spelade religionen ändå en stor roll hos de båda och platsar därför inte riktigt i renässansen.

Men vad var det renässansen stod för? Renässansen som historisk epok stod för de gamla antika idealen om människans värdighet, hennes rättigheter och hur kreativ hon var. Människan hamnade i fokus istället för Gud, därför förlorade kyrkan mycket av sin makt, och sina rikedomar för den delen, och det gamla feodalsamhället avtog sakta men säkert. Man såg tillbaka på människans guldålder, antiken, och reflekterade hur de levde. Där fanns det ingen religion som hindrade dem, allting verkade så mycket bättre än det stränga liv man levde i hela Europa som helt och hållet kretsade kring tron. Istället fanns det konst, arkitektur, skulptur, vetenskap, filosofi och litteratur - konstformer där folk hade rätten att uttrycka sig själva. Detta hade helt och hållet fallit i glömska under medeltiden, det ansåg som hädiskt och utbildningen fanns bara till för de rika så majoriteten av befolkningen av Europa var analfabeter. Man studerade gamla antika texter och det var så idealen kom tillbaka, och det var med lärdom av dessa texter och dokument som nya begrepp uppstod. Såsom humanism, exempelvis. Det var en liten kort beskrivning om vad renässansen som tidsepok innebar, men hur kom det sig att den uppstod just i Florens?

Florens - även känt som renässansens vagga vad gäller främst litteratur, konst och arkitektur, men även vetenskap. På italienska heter staden Firenze.

Florens hade under 1300-talet ökat sitt inflytande ekonomiskt sett både via handel, men även för att det fanns många bankirer i staden. Det fanns med andra ord väldigt många människor som var rika i den här staden. Detta var den viktigaste faktorn att renässansen uppstod just här, där det finns rika människor finns det jobb för konstnärer och arkitekter. I Florens, och alla andra städer under den här tidpunkten, pågick en ständig tävling om vem som hade det vackraste palatset och vem som hade flest porträtt av sina familjemedlemmar. Här kunde man försörja sig som konstnär och arkitekt, och på alla storslagna fester som hölls kunde man läsa upp sina dikter och noveller och få betalt för det. Dock fanns det mer möjligheter för en konstnär och arkitekt, och därför sökte sig människor från hela landet till Florens föra att kunna försörja sig. Detta blev mer klart och tydligt när Medicéerna, en rik och inflytelserik bankirfamilj, kom till makten år Det var därför konsten och arkitekturen blomstrade just här - här fanns möjligheterna att kunna leva på det. Här fanns möjligheten att gå till stadsbiblioteken och gå igenom antika texter, för i Florens var de flesta såpass välbärgade att de kunde göra annat utöver att arbeta för att försörja sin familj om dagarna. De kunde göra annat också. Detta gjorde att Florens blev renässansens kulturcentrum.

Under senare delen av 1400-talet, framåt 1500-talet, så blev Rom och påven irriterade över Florens framgångar, och påven kämpade förgäves med att låta Rom återfå dess forna glans. Därför investerade påven allt han hade på nya projekt och begärda flera nya och storslagna byggen i staden, och kallade konstnärer åt att göra porträtt. Därav blev Rom den ledande staden i Italien kulturellt sett, och istället sökte sig konstnärer och arkitekter sig hit.

Men hur kom det sig att renässansen spred sig över Italien och sedan till Europa? Hur den spred sig från Florens till övriga Italien är en svårare fråga att besvara just för att det finns inget korrekt svar till det. En logisk förklaring är att Florens hade allianser med många regioner i Italien och hade bra kontakt med dessa. Alltså hade Florens ständigt besökare från olika delar av Italien, och besökarna som ofta var handelsmän och rika representanter eller diplomater kom dit inspirerades. De lät därför studerandet texterna och idealen från antiken och konsten och arkitekturen införas i sina hemstäder. Men någonting som också bidrog till spridningen inom landet är att inflytelserika familjer gifte bort sina döttrar till söner från fina familjer i andra regioner och därför kom regionerna i kontakt med renässansen, kort och gott. Rika familjer strävade ju alltid att överglänsa andra rika familjer, så även fast Florens var den ledande staden så spreds ju renässansen till andra städer. Trender kommer och går, visst?

Hur den spreds till Europa är däremot en lättare fråga att besvara. Under mitten av 1400-talet utvecklades boktryckarkonsten, så de antika texterna kunde spridas betydligt lättare än förut. De sprids då bättre till de olika regionerna i Italien, men även till Europa. Renässansen når sitt slut omkring år 1600, då är Florens tid som kulturcentrum sedan länge över och renässansen har ersätts med barocken. Men trots detta behåller Florens sin renässansarkitektur, och besöker man Florens idag så kan man nästan tro att man lever under renässansen.

Det finns så himla mycket att säga om renässansen, men det skulle bli ett alltför långt inlägg. Och då inlägget redan är alltför långt så avslutar vi det nu. Nu vet ni hur som helst renässansens grundpelar. Jag tänkte fördjupa mig lite i familjen Medici, speciellt Cosimo de Medici, och hur de kom till makten. Men något som också intresserar mig är påvarnas inflytande med utgångspunkten Rodrigo Borgia. De var en av de politiskt viktigaste familjerna under renässansen, Medici och Borgia. Och så skulle jag så gärna vilja berätta lite om renässansens viktigaste konstnärer, arkitekter, skulptörer och vetenskapsmän - Sandro Botticelli, Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael, och lite om deras liv och vad som sägs om deras personligheter. Många av dessa bär dessutom på hemligheter, och dessa hemligheter spekuleras det än idag kring.

Hur låter det?

Michelangelos "The Creation of Adam" är en av de viktigaste freskerna under renässansen, denna kan du belägen på taket i Sixtinska Kapellet, Rom. Från 1512. Bör jag nämna att han utsmyckade hela taket under bara fyra års tid? Det är ett femtiotal, kanske till och med närmare hundra fresker, vi talar om. Historien bakom detta är underhållande, men den tar vi en annan gång.

Här har vi min favoritmålning, "La Primavera" av Sandro Botticelli. Den målades under 1477-1482. Detta var kort innan Girolamo Savanarola väckte uppståndelse i Florens ur den religiösa aspekten år 1494. Botticelli påverkades något oerhört av detta, och under denna tidsperiod blev hans konst i princip enbart religiös - det var som att medeltiden hade återuppstått igen.

Att nämna Michelangelo och inte nämna hans karriär som skulptör vore lika orättvist som att prata om Martin Luther King och inte nämna "I have a dream...". Mest med tanke på att han främst sysslade med skulptur, så därför får ni ännu ett verk av Michelangelo i form av "La Pietá", belägen i Vatikanen. Konstruerad 1497-1499. En annan känd skulptur från Michelangelo är "David", kolla upp den på Google! Värt att upptäcka om ni inte har hört talas om den.

För ovanlighetens skull vill jag belysa Leonardo da Vincis framsteg inom vetenskapen och inte bara hans konst. Alla vet att han var en otroligt framgångsrik och duktig konstnär, alla har hört talas om Mona Lisa, men vet lika många om att han var en av de första sedan grekerna att studera anatomi? Den första att skissa hur fostret utvecklas i magen? Han och Michelangelo räknas som renässansens två universalgenier (universalgeni = en person som är expert inom flera områden), men Leonardo hade intelligensen på sin sida - vilket gjorde honom mer speciell än Michelangelo, som bemästrade praktiska ting som skulptur, arkitektur och konst och inte vetenskap som Leonardo. Visste ni att Leonardo skrev från höger till vänster, förresten? Av just den anledningen är hans iakttagelser i hans anteckningsbok svårare att tolka.